En officiell helgdag då anställda vanligtvis har rätt till en ledig dag från arbetet, med lön. Antalet allmänna helgdagar varierar mellan EU-länderna.

Ett juridiskt bindande avtal mellan en arbetsgivare och en anställd som fastställer anställningsvillkoren.

Betalningar som arbetsgivare gör utöver löner för att finansiera socialförsäkringssystem. Dessa utgör en betydande ytterligare anställningskostnad.

Ekonomiskt stöd som tillhandahålls arbetstagare som ofrivilligt har förlorat sina arbeten. Berättigande och belopp varierar beroende på land.

Officiell övervakning av arbetsplatser för att säkerställa efterlevnad av anställningslagar, föreskrifter om hälsa och säkerhet samt arbetsvillkor.

Den lagstiftning som reglerar anställningsförhållanden i ett land, inklusive arbetsgivares och anställdas rättigheter och skyldigheter.

De timmar under vilka en anställd är skyldig att arbeta. EU-rätten sätter en maximal genomsnittlig arbetstid på 48 timmar per vecka inklusive övertid.

EU-lagstiftning som begränsar arbetstiden till högst 48 timmar per vecka i genomsnitt över en referensperiod, vilket säkerställer minimivillkor för viloperioder.

Betald ledighet från arbetet som beviljas anställda varje år. EU-rätten kräver minst 4 veckors betald ledighet per år för alla arbetstagare.

Ersättning som betalas till en anställd vid anställningens upphörande, vanligtvis beräknad baserat på anställningstid och slutlön.

Upphörande av en anställds anställningsavtal av arbetsgivaren. EU-rätten och nationella lagar ger olika skydd mot orättvist eller felaktigt avskedande.

Det totala lönebeloppet innan avdrag som inkomstskatt, sociala avgifter eller pensionsavsättningar har dragits av.

Anställning där arbetstagaren arbetar färre timmar än en heltidsanställd. EU-rätten förbjuder diskriminering av deltidsarbetande.

Ett arbetsarrangemang där anställda arbetar från en annan plats än arbetsgivarens lokaler, vanligtvis hemifrån, med hjälp av digitala verktyg.

Den faktiska procentandelen av inkomsten som betalas i skatt, beräknad genom att dividera total skatt med total beskattningsbar inkomst. Ofta lägre än marginalskatten.

En organisation av arbetstagare som kollektivt förhandlar med arbetsgivare om löner, arbetsvillkor och andra anställningsvillkor.

En period av frånvaro från arbetet som är tillgänglig för föräldrar att ta hand om ett litet barn. EU-rätten föreskriver minst 4 månaders föräldraledighet per förälder.

En grupp av arbetstagarrepresentanter inom ett företag som samråder med ledningen i frågor som rör arbetstagarna. Krävs i företag över vissa storleksgränser i många EU-länder.

En skattereduktion eller -faktura som är tillgänglig för skattebetalare som ekonomiskt stödjer anhöriga som barn eller äldre släktingar.

Det maximala antalet dagar per år som en gränsarbetare kan distansarbeta från sitt bosättningsland utan att ändra sin skatte- eller socialförsäkringsstatus.

En person som arbetar i en EU-medlemsstat samtidigt som den bor i en annan, och regelbundet pendlar över gränsen. Även känd som en gränsgångare.

En skatt som tas ut av regeringar på inkomster som genereras av företag och individer inom deras jurisdiktion. Inom EU varierar inkomstskattesatser och -intervall mellan länderna.

Ett skriftligt avtal som förhandlas genom kollektivförhandlingar mellan en arbetsgivare och en fackförening som representerar arbetstagare, och som omfattar löner, arbetstider och arbetsvillkor.

Principen att män och kvinnor ska få samma lön för samma arbete eller arbete av lika värde. Fastställd i EU-rätten sedan Romfördraget.

Ett dokument som tillhandahålls av en arbetsgivare till en anställd som visar en uppdelning av inkomster och avdrag för en löneperiod. Krävs enligt lag i de flesta EU-länder.

En period av frånvaro från arbetet som beviljas en mor före och efter barnets födelse. EU-rätten garanterar minst 14 veckors mammaledighet.

Den skattesats som tillämpas på den sist intjänade inkomstkronan. I progressiva skattesystem beskattas högre inkomster med högre marginalskatter.

Den lägsta tim-, dag- eller månadslön som arbetsgivare lagligen får betala till arbetstagare. Inom EU fastställer varje medlemsstat sin egen minimilön.

Mervärdesskatt – en konsumtionsskatt som läggs på varor och tjänster i varje led av produktion eller distribution. EU kräver en lägsta momssats på 15 %.

Den summa pengar som en anställd faktiskt får efter att alla avdrag inklusive inkomstskatt och sociala avgifter har dragits av från bruttolönen.

Timmar som arbetats utöver den normala avtalsenliga eller lagstadgade arbetstiden. Många EU-länder kräver extra ersättning för övertidstimmar.

En period av frånvaro från arbetet som beviljas en far eller andra föräldern efter ett barns födelse eller adoption.

En förmån som betalas till anställda som har bidragit till ett pensionssystem under hela sitt arbetsliv. EU-länderna har olika pensionssystem.

Regelbundna betalningar till en pensionsfond av anställda, arbetsgivare eller båda för att bygga upp pensionsbesparingar. Bidragssatserna varierar mellan länderna.

En prövotid i början av anställningen under vilken båda parter lättare kan säga upp avtalet, vanligtvis med kortare uppsägningstid.

Skatteregler som gäller för personer som tjänar inkomst i ett land där de inte är bosatta. Ofta med andra skattesatser och regler än för bosatta.

Ersättning som betalar för medicinska kostnader. I många EU-länder finansieras obligatorisk sjukförsäkring genom sociala avgifter.

Betald eller obetald ledighet från arbetet på grund av sjukdom eller skada. Regler varierar betydligt mellan EU-medlemsstaterna.

Ersättning som betalas till en anställd för skador eller förluster, till exempel när en arbetsgivare säger upp ett avtal utan att följa korrekta förfaranden.

Den del av inkomsten som är föremål för beskattning efter att avdrag och avdrag har tillämpats. Grunden för beräkning av inkomstskatt.

Ett intervall av inkomst som beskattas med en specifik skattesats i ett progressivt skattesystem. Inkomst som faller inom varje skattesats beskattas med den skattesatsens ränta.

Obligatoriska betalningar som görs av anställda och arbetsgivare för att finansiera socialförsäkringssystem inklusive pensioner, sjukvård och arbetslöshetsersättning.

En uppsättning åtgärder och program som syftar till att minska fattigdom och sårbarhet genom att främja effektiva arbetsmarknader och minska människors utsatthet för risker.

Ett fast belopp som kan dras av från bruttoinkomsten innan inkomstskatten beräknas, vilket representerar typiska arbetsrelaterade utgifter.

Ett anställningsavtal med ett specifikt slutdatum eller kopplat till slutförandet av en specifik uppgift, i motsats till en tillsvidareanställning.

Ett anställningsavtal utan fast slutdatum, vilket erbjuder större anställningstrygghet och typiskt sett starkare rättsligt skydd för den anställde.

Uppsägning på grund av att arbetsgivaren behöver minska arbetsstyrkan, vanligtvis av ekonomiska eller strukturella skäl snarare än på grund av den anställdes uppförande.

Den tid som en anställd eller arbetsgivare måste meddela innan anställningsavtalet avslutas. Varaktigheten varierar beroende på land, avtalstyp och anställningstid.

En anställd som av sin arbetsgivare har sänts ut för att utföra en tjänst i en annan EU-medlemsstat på tillfällig basis.

Obligatoriska perioder under vilka anställda inte får arbeta. EU-rätten kräver minst 11 sammanhängande timmars vila per 24-timmarsperiod.